Förståelse.
Jag har lite svårt med förståelsen ibland. Jag förstår till exempel inte vad det är som är så spännande med att kasta ut gardinstången genom fönstret och lägga gardinen i frysen. Eller tjusningen med att peta in all pepparkaksdegen under diskmaskinen. Jag har också lite svårt att förstå hur man kan springa ute i bara kalsonger och vampyrmantel i minusgrader utan att frysa eller hur man kan välja att se el classico framför nobelfesten. Men jag förstår naturligtvis att dinosaurien inte vill flytta ur stereoskåpet så trevligt som han har det där. Så klart räcker det inte med att han ska ha en ljusstake och smällkarameller utan han vill ju också ha en skål med vinglögg och lite sockerkaka så här på lördagskvällen.
Jag lyssnar på äldre män som pratar om forskningens framsteg och ser tanter i fina klänningar. En analys av tystnaden i tranströmers dikter som öppen istället för tom. Trött på ord utan språk.
Tage kryper ner mellan två katter och en lillasyster och njuter. Algot fortsätter att göra girlander i vardagsrummet tills de blir längre än rummet.
Nu blir det snart dans på Nobelfesten och jag håller nu alla tummar för att mina favoritdansare från togo snart får visum. Nu har jag gjort allt jag kan för dem och i torsdags var ansökningarna med gemensamma ansträngningar och kompletteringar inlämnad på danska ambassaden i ghana. Nu kan jag bara vänta och hoppas. Håll tummarna med mig!
Dansen är språk utan ord. Det förstår jag.
