Jenny Starfighter

Jag tror nog att jag trivdes bättre än långt hår än som jag har det nu. Kort. Men egentligen är det inte så stor skillnad. Vissa dagar känns det tufft och coolt och vuxet med kortfrilla och vissa dagar känns det mest för kaxigt och okvinnligt. Det beror mer på dagsformen egentligen än håret. Nu längtar jag tills det blir lite lite längre så att det inte bara står rakt upp som en igelkott. Gräset är alltid grönare. Det mesta beror på dagsformen. På hur kroppen mår, hur hormonerna klarar av att mobilisera och hur tankarna flyter i sina banor.  Inget är bra eller dåligt i sig själv utan min hjälp. Håret är i alla fall superpraktiskt. Jag har inte kammat det på flera veckor.

 
Vi behöver rutiner för att må bra. Vi behöver också avbrott i rutinerna för att må bra. Det är balansen däremellan som räknas. Jenny Starfighter blir filosofisk igen. Blev det över Evys kommentar. En del behöver mycket rutin andra behöver mer avbrott. Vissa perioder i livet behöver man mer struktur, andra mindre. Ju fler man är i en familj desto svårare att pricka in så att balansen blir rätt för alla. Nu har vi i familjen haft vardag hela dagen och vi börjar tröttna. Barnen har fått pengar av sin morfar i julklapp och de börjar fantisera om att lägga dem på en minisemester på hotell Clementine till helgen. Kanske blir det så eftersom där finns allt av vikt för en lyxig helg: En stor tv, gungor som man får gunga på, en basketkorg, ett utomhusschack och vattenkokare och badkar på rummet. Kan det bli bättre? Dessutom är det nära till Lomé där man kan gå på marknaden och få sig en thé med socker i vid en thévagn...

 
Ture har tjänat tusen cfa i skolan i dag. Läraren utlovade pengarna till den som kunde tala om vad en foufou-mortel hette på franska. Ingen i klassen kunde utom Ture. Dessutom har läraren lovat Ture att han får gå vidare till nästa klass efter påsk om han kommer etta, tvåa eller trea i sin klass. En klass varje termin i stället för en klass per år. De har ett jättebra system på christ Roi. Mellan klassrummen för CP2 och CE1Det här skolsystemet där man tävlar si är det bara uppställd en svart tavla på snedden så att Ture får liksom undervisningen från båda klasserna på en gång. Är den ena läraren tråkig kan man lyssna på den andra. Det här tävllingsinriktade skolsystemet passar Ture ganska bra när han kommit in i det och fattat galoppen. Tage däremot - att sitta stilla utan att jobba och vara kreativa nästan hela dagarna är döden för honom. Han grät i dag när han kom hem från skolan. För att vi inte kunde dra iväg och fiska krabbor direkt. Efter en kvarts gråt i sängen var vi ute och rev lekstugan som han byggt av flätade palmblad och lagt golv i och byggt ett bord och ett draperi. Han och Bernard började bygga en boutique utanför grannens mur. Tage ska sälja Bisapsaft. Världens godaste saft om ni frågar mamma. Sedan har Tage fått vara solen och lysa med ficklampa på en stor badboll med jorden på som sitter fast i basttaket på terassen. Vi såg att det blir morgon och kväll nästan samtidigt i Togo och Sverige men inte i Nepal.

Jag och Marie har varit till depån och handlat nio backar öl. Algot och Myra satt i bakluckan. Vad annars tar man sig till med en halvtrist måndag? Jag har gjort min sista inlämning på kursen muntlig språkfärdighet vid högskolan i Dalarna. Jo, vi har köpt Avokado och varit förbi skräddaren också med en hel bunt jobb också. Han ska sy en kjol till mig, dressar till alla barnen, fålla upp tre draperier, dela och fålla ett lakan, göra volang på sex gardiner, byta två dragkedjor, ta in två klänningar och en kjol och fålla tre panj. Marie kan pruta. 12 000 cfa fick vi betala. Ungefär 180kr.

 
Vad övrigt är så har Harmattan- ökenvinden inte släppt greppet om oss ännu. Det har varit svalt hela dagen. Vi höll på att frysa ihjäl på terrassen i morse trots fleecetröjor och bada i poolen på taket är inte skönt. Jag var tvungen att leta fram termometern ur förrådet i morse och kunde konstatera att det bara var 26 grader i skuggan. Vi som brukar sova med Ac:n på 26 grader. Nu ligger vi utan Ac och fryser om tårna på natten. Det är tur att vi har februari som är Togos varmaste månad att se fram emot. Då ska vi svettas igenom dagar och nätter med glädje! Gräset är alltid grönare på andra sidan ekvatorn.