Jenny Starfighter

Jag har ont i huvudet. Antagligen beror det på att jag ätit för lite choklad i dag. Närmare bestämt ingen alls.  Så jag sätter igång med att göra chokladpudding som vi köpt på ett libanesiskt supermarket i Lomé. Bruksanvisningen är på arabiska så vi får väl se hur den blir. Huvudvärken skulle också kunna bero på att vi varit i Lomé hela dagen med en buss utan Ac, fyra vuxna och fem barn. Hamnen i Lomé. Bara tanken ger en huvudvärk. Och sedan fyrtio graders värme och barn som tjatar om allt från begagnade i-phones till  pokaler, citronjuice och en minicross. Vi köpte en kaffebryggare. Sedan gick vi på Al Donalds, det närmaste Mc Donalds man kommer i Togo och inte är det särskilt nära. Den enda gemensamma nämnaren är att de har hamburgare.

Trädgården känns beige i dag. De gigantiska svenska tomatplantorna bär nästan inga tomater, papayan har fått ohyra och krabborna gräver upp gräsmattan. Någon mer som har problem med det?
Jag gräver också. I mitt minne. Efter känslan av Sverige. När jag ser alla inlägg på Facebook om nysnö och tussilago och rabarberknoppar är känslan ändå väldigt avlägsen. Fifi säger Vill du ha en till kopp kaffe med korrekt uttal. Simon säger skaru ha kaffe med norrländskt dialekt. Marie och Tete argumenterar om sammanräkningen i baren på Ewe. Algot säger att han älskar Dora (filmen). Ja, säger jag, visst är den bra och så lär man sig ju så mycket av den (tänker franska och engelska). Ja säger Algot fundersamt, hur man räddar isprinsessor och sånt. Nu ska jag duscha fyra supertrötta barn som bråkar om vem som ska ha simpsonpyamasjackan och sedan äta kvällsmat och chokladpudding med kaffe. Om Simon eller Fifi erbjuder.