Man vänjer sig
Ett nytt land. Den första förälskelsen. Nya färger, dofter, blommor, vanor och mat. Allt är potentiellt underbart. I varje möte bor en ny reflektion över dig själv.
Och sedan, det är charmigt och roligt men bara i begränsad omfattning och lite längtar jag faktiskt hem till det riktiga landet där allt är som det ska. Där folk inte skrattar åt mig på gatan, jag förstår hur jag ska bete mig för att inte sticka ut och jag kan sitta och fnissa åt outtalade saker med mina kollegor. Där inte allt behöver förklaras.
Efter det kommer nyfikenheten. Jag vill förstå allt, lära mig allt, komma under huden på kulturen.
Och sedan vanan. Man vänjer sig så smått vid än det ena än det andra. Petit a petit. Man gör landet till sitt. Bit för bit. Maträtt för maträtt. Ord för ord.
Och en dag slår hopplösenheten i projektet till. Sorgen och insikten om att jag aldrig någonsin, amen, kommer att tillhöra HELT. Och sen acceptansen över det och med den friheten. Friheten att välja vad jag tycker om. Att använda den dubbla identiteten till sin fördel.
Praktiska tips till dig som får små djur som kryper under huden:
1. Bli inte hysterisk. Allt blir jobbigare då. Använd någon form av positiv tankekraft för att tänka dig att djuren och du lever i skön symbios md varandra.
2. Gå inte till sjukhus eller vårdcentral. De kommer skratta åt dig. Det är ungefär som om du skulle gå till akuten i Sverige med skavsår. De skickar dig till apoteket för att köpa skavsårsplåster. Gå istället direkt till närmsta basthydda och köp en burk Aloe Vera salva om du inte har det själv i trädgården. Eller använd limejuice. Ögonfluss - bada i havet. Malaria - drick några stora öl. Alla andra tillstånd - tillbe Vodouandarna.
3. Vänta inte tills du kommer tillbaka till Sverige. Här vet de flesta läkare inget alls om parasiterna under huden. Man kan få vilken konstig diagnos som helst. Ringorm, allergi eller eksem.
4.Se till att be någon vattna din Aloe Veraplanta när du är i Afrika.
5. Man vänjer sig. Jag trodde ett tag att det fanns saker man aldrig skulle vänja sig vid. Som gryta lagad på kotunga. Som att vakna helt svettig på ett cementgolv av att en get nafsar en i tårna. Eller vetskapen om att det bor små djur innanför ditt skinn...
