Jenny Starfighter

Jag och Tage åkte på mysig utflykt till posten i dag. Vi skulle posta paket till kusinerna i Nepal. Bestämt i somras hemma i Sverige. Den 24:e november. Julpaket. Vi skulle se åt vilket håll det gick fortast. Om något kom fram över huvudtaget. På posten fick vi hjälp att tejpa ihop kartongen ordentligt. Vi fick deklarera innehållet noggrant och de klistrade fast etiketten på paketet, stämplade det. Vägde det. Kollade listan vad det skulle kosta. Betalade. Portade det. Berättade rövarhistorier om paket med bomber i och vad tullarna i Lomé kan hitta på. De var fem personal på posten. Detta tog ungefär en timme. Vi var de enda kunderna. Sedan skulle de skriva ett kvitto på datorn. Det brukar inte gå fort. Men Nepal fanns inte i deras register. De funderade och diskuterade. Ringde huvudkontoret tre gånger. Letade mer. Bad mig sitta ner… Det hela slutade med att de bad mig åka till Lomé och posta paketet på huvudkontoret…

Följetongen: Hönan är nackad. Papayaplantor utplanterade på alla möjliga och omöjliga ställen på hela tomten. Sniglarna har ätit upp gurkplantan undercover melonplanta som hade stora fina blommor. Den var säkert jättegod. Nu blir jag snart lika grym som min mormor Gunhild som klipper av alla sniglar hon ser på mitten med sax. Ännu så har jag bara uppmanat alla på gården till allmän snigeljakt och att de ska ut från våra domäner (slängas utanför muren). En rörmokare från Lomé har varit här. Han är go och trevlig men såg lite bekymrad ut när han tittade på poolläckorna. Han skulle fundera och återkomma i morgon… Cementskräpet ligger kvar. William har vänt på skylten ”till salu” så nu står det ”gratis”.