Jenny Starfighter

Nu sitter jag på Studiefrämjandet. Om en halvtimme går tåget till Malmö- Trelleborg- Köpenhamn. Jag lyssnade på P1 Vetenskapsradion forum på vägen hit. En forskare menade att en barnfamilj jobbade i genomsnitt 10 timmar mer per vecka nu i jämförelse med 70-talet.

Vi har spenderat en vecka i Luleå. Skidor, snö, lekland och en massa besök. Ettårskalas. Möra efter en lång biltur hem. Lång känslomässigt eftersom barnen var mer hysteriska än mindre. Tage sa i morse att det var skönt att vara hemma medan Algot sa på flyget hem att han ville tillbaks till farmor. Ture har spenderat dagen läsandes Kalle Anka. Tage och Algot har varit i brädhögen.

Nu måste jag åka!

Många tycker att det är väldigt provocerande när man frågar om de jobbar heltid och har barnen på dagis och när man säger att det är en prioriteringsfråga. Men jag tycker att det är det. Kanske inte om man är ensamstående med barn och en halvdan lön. Men om man är två (med halvdan lön). Det är ett aktivt val nästan jämt.

Bo finare eller ha mer tid med barnen?
En ny soffgrupp eller 20 tidiga eftermiddagar att göra något tillsammans.
En platt-TV (16 000kr) eller fyra månader med en extra dag ledigt i veckan?
Nya kläder och skidor till barnen eller begagnade och 25% mindre jobb.

Det klart att det provocerar. Men jag tycker att det är viktigt att tänka på ATT man har valt det man har till stor del.
Vi har valt att leva på 16 000kr netto i månaden + barnbidraget.
Det är vårt val!

I går var vi på Nepalfest. Att åka till Nepal i några år är också ett val. Ett modigt val. Jag hoppas vi vågar göra ett sådant Togoval i framtiden för en tid.

Jag har varit på en härlig rytmikklass idag på universitetet. När jag kom ut fick jag vårkänslor på vägen till bilen. Solen sken in överallt!

Tage vill inte att vi ska ha råttfällor utan tycker att vi kan ha råttlarm för man ska inte döda djur. Men sedan spelade han och Ture ett spel på svt's hemsida som går ut på att döda elaka råttor. Vi hade en diskussion om råttornas föräldrar och barn och dödandet. Men Tage påstår att det inte är på riktigt utan bara ett dataspel... Jag gillar inte dödandet i dataspel. Inte ens på råttor. Jag fattar inte vitsen...

Nybakt frukostbröd, slappa med barnen i soffan, brasa, läsa bok.

Vi packade korv och kaffe och gav oss ut frammåt lunch. Fortfarande när vi kom ut var det julaftonsväder. Stora snöflingor dansade ner och kramsnön var perfekt! Alla träd gnistrade vita.

Efter tio minuter, innan vi hunnit halvvägs ner till pulkabacken med packningen, pulkor och barnen så regnade det småspik och blåste och när vi kom ner till backen var slasket ett faktum. Tage åkte tappert några gånger slalom i backen men Algot var redan blöt, Myra hade vaknat och William försökte göra upp brasa. När Ture skulle prova sina skidor kom pappa med plogen. Han lyfte plogen när han körde uppför backen och Ture åkte ner en gång. Sedan kom han tillbaks och plogade hela pulkabacken! Alla barnen frös i blåsten och var dyblöta. De fick lite korv, mer orkade vi inte packa upp, de bytte till torra vantar som vi tur nog hade med i väskan. William försökte pigga upp en gnällande Myra med att åka fem gånger jättefort i backen på bobben och Myra tystnade i ren förskräckelse. Sen öste vi snö på elden och traskade blöta hem. Barnen hade ylleunderställ för att klara en halvdag i backen men det hade varit bättre med galonisar!!!

Hemma. Tage och Algot förstör flyttkartonger i köket. Ture läser Kalle och grillar pinnbrödet svart i spisen. Myra välter ut en termos (ljummet) kaffe på golvet! vårt oljade golv tål ypperligt en termos kaffe! Det är bra. William sågade av lite metallgrejer i verkstan. Sedan blev vi bjudna på mackor hos mamma, skönt. Algot vägrade åka därifrån och fick stanna kvar och somna där.

Ture har stoppat sin fjärde tappade tand under kudden i kväll. Visste ni att om man lägger den i ett glas blir det en guldpeng, om man stoppar den under kudden blir det en tjuga!

Kameran är batteri-slut. No foton.
Godnatt

Om jag skulle ge ett råd till de som ska bli föräldrar så är det dela lika på föräldraledigheten. Låt inga svepskäl om ekonomi komma emellan. Det går att amma länge ändå. Det är SÅ VIKTIGT för jämställdheten och relationen och... allt!

Jag har sorterat ut bebiskläder idag. Fem kassar och två kartonger har jag till min kusin som ska ha barn i sommar. Dessutom hoppgunga, babygym, barnstolar... ja ni vet allt. Jag har sparat en kartong där jag delat upp en påse till varje barn. Det är de där små små kläderna som är svårast att göra sig av med... de är förknippade med så mycket känslor!

Har du sett Ice Age två? Det har vi och våra barn. Säkert tio gånger. Jag och William tycker väl också att den är lite kul, sen ska jag inte sticka under stolen med att det är väl kanske mest för att slippa plocka och bara få slappa lite som vi tittar. Och att få mysa med barnen. (Vi firar ett års icke titta på tv jubileum här i dagarna. Vi renoverar och städar och sorterar och röjer till 0100 varje natt i stället!!!). Jo, till poängen (för er som sett Ice Age två) I dag gick Algot och log i mjugg när han och jag var ute och letade efter en bågfil. Jag frågade vad han tänkte på och då sjöng han för mig; Små mannuttar, små manuttar, finns snart inte mer...
Manuttar och nussebullar... man vill inte rätta dem...