On the edge

Tisdag
Jag och Julien är nöjda i kroppen. Vi har haft dansklass för en hel hoper danslärare idag. Blött ner oss av svett. Dansat Adjogbo. Fått respons. När jag kommer hem springer jag i ösregnet och blir lika blöt en gång till. Det är något skönt i blötan.

På kvällen drar den tredje lilla kycklingen sitt sista andetag. Jag vet inte varför de måste dö. Jag lämnar den ifred en stund och går och dricker lite thé innan jag tar ut den och buren. Nu behövs inte värmelampan som nästan brände upp huset något mer. Jag somnar sent och drömmer att jag är lika ensam i världen som den sista lilla kycklingen var.

Onsdag
Och så står jag här när klockan är ett på natten en onsdagskväll och friterar fettbollar tillsammans med Abbe. Jag har jobbat och joggat och druckit alkoholfri öl på Bishops. Magda har lagat god lasagne åt oss och vi har sett Spanien vinna på straffar. Säg mig hur jag skulle kunnat visionera fram det? Livet är mer än vad vi kan tänka oss i vår vildaste fantasi. Om vi låter det hända. Vi vänder gyllengula bollar i olja under tystnad och jag har mycket tankar om vad jag egentligen vill i huvudet. Ena sekunden vill jag det ena och andra sekunden det andra. Så är det. Och ingenting är enkelt. Nästan ingenting i alla fall. Men ju större vånda desto mer glädje tänker jag och börjar bli riktigt trött när sista fettbollarna pluppa ner i oljebadet. Just nu vill jag bara sova.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0