Jenny Starfighter

Alla som orkar läsa två veckors bloggande i worddokument, varsågoda! Nu är vi  uppkopplade igen! För alla er som inte orkar... jag förstår det. (ObS! Det finns en länk till ett Youtube-klipp en bit ner)

   


Måndag 6/12

Så fort man vänder ryggen till internet för att man tycker att man inte har så mycket att skriva (eller för att internet inte funkar) så händer det massa spännande saker i ens liv. Nu har följande spännande saker hänt:

1)     Pastorn har tagit bort allt cementskräp från baren. Halleluja.

2)     Marie har åkt till Lomé på ledighet i tre dagar.

3)     Linserna som jag planterat har kommit upp.

 

Dessutom har vi sett farliga djur som man bör göra i Afrika. Vi har städat undan allt skräp som legat och skräpat på garageuppfarten och Willliam hittade en Skorpion under en grushög. Under allt cementskräp utanför baren såg jag en orm.

 

Jag och William har varit i Lomé i dag och julhandlat. Först hamnen. Vi missade avtaget och tog en annan väg. Att säga att hålen i vägen var som badkar var en underdrift, de var pooler med lervälling! Men vi körde och vi kom ur dem. (Jag menar Vad ska man göra med marginalen om man hade någon?) Jag önskar jag hade filmat för hur ni än tänker så tänker ni för fint… Efter den vägen stod vi en timme mellan tutande stillastående lastbilar och skrikande gestikulerande människor på en annan väg. Vad vi hittade i hamnen; En stereo till baren, en plastgran, pizzatallrikar, en väska åt Sanna, en brödkniv, en elvisp och en stor röd emaljgryta. Det härliga med hamnen här är att det är som en jättestor loppis med massor av lastbilar och väsen men det som hemma är coolt och trendigt är inte alls högt värderat här. Vad vi glömde köpa; Gräsklippare och glögg. Sen hamnade i på supermarket där vi köpte en jultomte att ha utanför baren, pastis, massa pizzaost, smör, bakchoklad på 2,5 kg och julklappar till barnen. Förutom chokladfabrik, kulturcentrum, pizzeria och bar så ska jag också starta supermarket i Aného så att man slipper åka till Lomé för att köpa mjölk, choklad och smör! (Betänk att en pool på taket bara var en galen idé för ett år sedan!!!)

 

Musse, vår togolesisk-svenske vän som hade satt up en svensk flagga vid vägen hade fått bannor av något ministerium för att om man inte är konsulat får man inte ha bara en svensk flagga vid vägen. Nu jävlas han med dem. Han har satt upp sex stora flaggor längs vägen. En svensk, en norsk, en dansk, en finländsk, en isländsk och togolesisk. Jag tycker han är rolig.

 

Vi har varit på ett cartonnerie för att beställa pizzakartonger och vykort till vår nya business. Cartongeriet var en stor mörk hangar med maskiner från 1800-talet. Efter ett tag hittade de ett  måttband för att kunna se vilka mått vi ville ha… på torsdag ska vi få en offert! Spännande.

När vi kommer hem från Lomé står barnen i en liten klunga på garageuppfarten. (Tänk att jag har så många barn så att de kan stå i en klunga!) De har duschat och tagit på sig pyjamas. Myra står längst fram iklädd spindelmannenbyxor och David Villa tröja med tofsar åt alla håll. Algot förklara stolt att han både tvålat Myra, rakat henne och haft på henne deodorant över hela kroppen och så vill han att jag ska lukta på henne!

 

Sanna har klippt vår häck. Kakelläggarna har hackat sex fina hål i garageuppfarten. Där har vi planterat fina bouganvilleasticklingar som vi köpte från en man när vi var på frukostfik (läs världens varmaste barställe där en trettonåring serverar varm nescafé ur aluminiumskålar och vitt bröd med ägg och de visar Kirikou på en miniTv med en mottagning som är helt tokig). Sanna har bestämt sig för att åka hem massor av gånger. Nu kommer hon snart hem! Snart med afrikansk tideräkning. Vi har ett jättefint träd med massor av lila blommor vid husknuten. Det som vi har satt upp spalje åt på väggen. Nu har det klättrat ända upp till terrassen med råge på två veckor. Så i kväll har vi byggt ett träd av pinnar som vi satt på terrassen där det får fortsätta klättra. Tvåvåningsträd!!! Vi sitter och tittar och tittar och tar två och tre kaffe och tycker att det växer jättelångsamt. Så vi går och lägger oss.

 

Om effektivitet har vi en diskussion.

 

Tisdag 7/12

Inget internet. En förmiddag på olika handelsträdgårdar. Sedan har Sanna och jag legat i poolen på varsin badmadrass och funderat och känt oss som om vi hade semester. Till och med i morse när vi joggat och sedan tog ett dopp i havet kändes det som semester för det var sånt där skönt badväder när man kan gå i och stå en bit ut i vattnet och kasta sig bakåt i vågorna. Så som det är på turistställen. Inbillar jag mig. Vet inte om jag varit på något eller bara sett charterkatalogerna. Laddar upp inför eftermiddagens marknad. Vi fick tag på det mesta utom korgar och socker. Murarna har gjort en trapp utanför baren i dag. Den blir fin. Jag och Sanna har öst bort skräp och planterat två träd. William har monterat upp stereon. På marknaden i dag har vi köpt tetrapck med vin till baren. Rhum och gin på påse, tio-öres karameller, saft som ska bli isglass och popcorn… Vilken bar va! Jag har fått prata en massa Mina eftersom Marie är kvar i Lomé. Nu sova för i morgon har vi supermycket att göra inför baröppning och mamma som kommer på torsdag. Det är första gången hon kommer hit på de femton år jag varit här. Gjorde ett överslag och räknade på att ungefär 50 personer följt med mig till Togo genom åren i olika projekt och på semester. Det är coolt!

 

Ligger på golvet i sovrummet och räknar karameller och dividerar för att få fram styckepriser.

 

Onsdag 8/12

Har inte ens provat om internet funkar. Skitinternetföretag! Kom just på att jag skulle ha haft ett samtal om en artikel med min lärare på dalarnas universitet i måndags. Är glömsk men kan ju skylla på att internet funkar dåligt.

 

Torsdag 9/12

Inget internet. Förmiddagen sopar, skyfflar, tvättar och vattnar vi. Sedan in till Lomé för att hämta mamma och Susanne-Mie. Vi passar på att uträtta saker i Lomé. Först tryckeriet -  ingen offert, inga prototyper på varken vykort eller pizzakartonger. Marie blir arg på sin bror som lovat att fixa det. Nästa stopp Supermarket – Glass och prickig korv och julklappar. Sedan kryssar vi oss igenom getmarknaden i Tokoin för att hamna på en bakgård där de väger upp batikfärg i småpåsar. Vi köper. Det luktar skumt. Efter det ut långt bort i Lomés utkanter för att hämta Maries symaskin hemma hos en ”syster”. På vägen dit beundrar vi Adebayors hus som är ett gigantiskt komplex med frihetsgudinnan som håller en fotboll på taket. Sedan kör vi vilse genom smågator ända till flygplatsen. Vi är en halvtimme försenade. Air France är tre timmar försenade men till slut anländer mamma och får massor av kramar och med 10 personer, fyra resväskor, en trampsymaskin med bord, tre bambuhyllor och supermarketkassar anländer vi till Aného mitt i natten. Voila, c’est l’Afrique!

 

Fredag 10/12

Grand opening day. Vi vaknar sent och äter frukost och tittar på alla exotiska varor som mamma haft med sig från Sverige. Bullformar, pizzaspade, dvd-film från Emma och Lisa, räkost och vårtmedel. Chefen för internetföretaget kommer förbi och säger att vi inte har internet för att vi inte betalat. Jag hävdar att vi inte fått någon räkning och han säger att man ska komma till deras kontor i Lomé och betala. Fine! Det visste jag inte. Nej säger han, det är ett nytt system. Han säger att han ska släppa på internet och jag betalar honom 36 000cfa på plats. Sedan bakar mamma kakor, Sanna skriver skyltar, William handlar mat och jag går runt och styr och ställer. Och vi öppnar baren. Allt är inte tipp topp men det är trevligt och funkar. Öl och dricka är kyld och säljs till inköpspris. Gården är sopad. Sodabi (palmspriten) står i gamla ginflaskor med plasttratt och grogglas på en hylla bredvid baren. Den exotiska spriten från Sverige på hyllor på väggarna tillsammans med snidade elefanter och snoppar i trä. Högtalarna med Mory Kante. Ljusslingor i palmerna. Inplastade menyer med ris och sprit och kanelbullar och pizza. En blinkande jultomte i massor av färger på ebenholtsdörren. Bord och stolar snart färdiga… Och gästerna kommer. Fredagsklädda fiskare och alkoholister och vänner köper öl och sodabi och hänger på det nya stället i kvarteret. Det är väldigt nice. William och Sanna serverar. Marie poppar popcorn. Och jag hänger i baren som den vita kvinna och ägarinna jag är. Barnen har party och dansar. Strax innan stängning kommer vår belgiska väninna med sin man och kompisar och barnen sover och vi tar ett par öl i vår egen bar och diskuterar det komplexa ämnet Afrikas fattigdom och framtid medan vågorna rullar in. I morgon är en ny dag och vi har en bar och restaurang i Togo.

 Kolla klippet från vår bar här!

Lördag 11/12

Sanna åker till Sverige på morgonen. Snart är hon hemma. Konstigt. Men hon förlorade vadet; baren öppnade innan jul så hon får komma tillbaks och baka. Dessutom har hon lovat att göra skyltar till vår trädgård. Träet och alla mejslarna ligger kvar och väntar. Glömde hon dem med flit? Vi ska städa hennes rum. En annan dag. Vi åker till Aného och handlar mer öl till baren. Vår belgiska granne kommer förbi och tar en öl. Vi skyfflar grus och vattnar. Inget internet.

 

Söndag 12/12

Vi åker till Aného och handlar öl till baren. Jag har alldeles svullna lymfkörtlar. En hel rad med röda svullnader. De ser ut som sådana där parasitäggssvullnader som jag haft på foten och halsen.  Läser i läkarboken om en massa parasiter och hur de lägger ägg och förökar sig inne i kroppen. Bestämmer mig för att det nog är ganska ofarligt och nog går över av sig självt. Någon har bajsat i poolen så vi tappar ut allt vatten. Men innan dess simmar vi som tokiga. Tage och jag gör 40 längder var. Och poolen är minst fem meter lång. Baren måste öppna tidigare säger Marie. Jag tycker att det räcker med att vi öppnar tio på en söndag och har öppet till tio på kvällen. Marie säger att vi måste öppna klockan åtta och ha öppet till tolv. Jag undrar om inte folk ska hem och sova på en söndag kväll. Det är bara ministrarna som tänker så säger Marie. Vi spelar cornelis och Springsteen och Abba och grannen kommer över med nya afrikanska skivor som han tycker vi ska spela. Jag bakar lussebullar. Saffranet som jag köpt på supermarket är värdelöst. Jag har i gurkmeja för att få det lite gult. Sen bullar vi lussekatter jag och Algot och Myra. Kvällsmaten blir sen. Barlivet tar mycket tid. Inget internet.

 

Måndag 13/12

Lussebullar till frukost. Barnen har glömt alla luciasånger. Vi gör ett halvhjärtat försök att sjunga några men jag tror att alla känner att det inte är så viktigt. Vi kan ta det nästa år. På med skoluniformer och iväg till skolan. Idag ska Maries bror komma hit med offerten på pizzakartonger och vykort. Vi åker till Aného och handlar öl till baren. William ringer Internetleverantören. Direktöversatt säger han så här; Heter du jag? Heter du jag? Heter du jag fem samma? Fem samma. Fem samma. Jag är inte mitt nummer. Undrar just varför vi inte får något internet? På morgonjoggingen springer vi förbi en man i sjuttioårsåldern, tunn och kutryggig med afrikadress, ljusgul stickad toppluva i bebisgarn och en svart plastpåse i handen. Han går längs stranden i morgonsolen och pratar för sig själv. Han flinar mot oss när vi springer förbi. Det är det här som är äventyret tänker jag. Mer exotiskt än så här blir det inte.

 

Tisdag 14/12

Sanna, jag har vattnat gräsmattan och bundit upp tomaterna på nya pinnar och pollinerat dem med varandra. Algot har dessutom suttit en halvtimme i dag med Miffo sovandes i sitt knä. Mamma säger att jag ser ut som Jenny Starfighter i Sannas avlagda baddräkt och armarna lite spännigt utåt som om jag hade så stora muskler att jag inte fick in dem till kroppen (svullna lymfkörtlar). Internet!! Haha… jag skojade bara…

 

Onsdag 15/12

Växlar pengar vi gränsen till Benin. Köper Lionkiller och telefonkort. Kollar till Marie och Susanne-Mie som är hos frisören och blir flätade. Gilbert kommer på moppe från Lomé. Vi tar en öl och pratar om Sverige. Om Alicien och Florice som hoppade av förra projektet. Vi kommer fram till att man måste vara sann. Det är viktigt. Sen lämnar Gilbert en påse sallad o rödbetor från Julien och åker hem. Ingen dans. Inget internet. Men leverans av två världssöta kattungar från 7-11 som just nu sover i vår garderob.

 

Torsdag 16/12

Igår skulle internetteknikerna kommit. I dag ska de också komma. Vi tvättar snäckor. Planterar gräsmatta och andra träd. Det tar hela dagen. Jag skrubbar poolen och börjar fylla den. Vi badar efter dagens slit. En skön kväll. Sätter på mig pyamasbyxor vid fem. Jag står vid datorn i baren med vitt vin och en svensk pepparkaka från syster Elin och gör inbjudningskort till nyårsfesten. Vi bjuder 35 personer. Med afrikamått mätt blir det 45. Snittar måste vi ha och bubbel säger jag. Djenkoume och kyckling säger Marie, och öl. Godis, musik och raketer. Fine! Gilbert ska prata med sin kompis om på Guiness för att se om de kommer hit och gör promotion så att baren går bra den kvällen. Köper man en guiness så får man en på köpet. Och så får vi provision på deras förtjänst. Marie ska åka till Cotonou över helgen så Rose, hennes kusin, är här och ska hjälpa oss med baren. Hon verkar schysst. I dag har Mawuli hjälpt mig att köra sten och tvätta snäckor halva dagen. Förr gången han gjorde det fick han hundra cfa. Mawuli är sju-åtta år och bor i kvarteret. Hans mamma är psykiskt sjuk och har flyttat härifrån. Hans pappa är vår bars trognaste kund. Jag har aldrig sett honom nykter. Man kan verkligen inte ge alla barn som vill jobba lite men mest är i vägen hundra cfa varje dag. Man kan inte hjälpa alla fattiga barn man ser här. Dessutom är jag inte den blödiga typen. Men ibland måste man. I dag ger jag Mawuli ris och grönsaksröra. Sen går jag in och hämtar shorts, kalsonger och linne i barnens hylla. Jag tar tre hundra cfa. Marie hjälper mig. Hon säger till Mawuli att äta upp, gå hem och duscha och sätta på sig de nya kläderna (i hans gamla shorts sticker snoppen ut) och komma tillbaks hit och hämta pengarna. 150cfa ska han använda för att gå till frisören och klippa sig och resten får han göra vad han vill för (= godis såklart!). Helt plötsligt vill både Tage och Algot också klippa sig. En halvtimme senare springer tre glada och rena killar i väg till frisören med 150 cfa var. När de kommer hem är Mawuli och Tage klippta och strålar. Algot gråter. Frisören hade inte den frisyren han ville ha. Papiljotter. Så i morgon ska vi gå till en annan frisör.

 

Fredag 17/12

Internetkillarna har varit här. De arbetade fem timmar. Sedan fungerade internet ett ögonblick på jorden. Medans jag var nere och köpte fisk av två fiskare som hade varit ute på havet. Nu funkar det inte. Jag hann inte ens titta på datorn när den hade anslutning. Men vi har dansat och lagat en trumma och ätit äggsås och ris. Suttit ute med Dansgruppen och tagit en öl. Sämre kan man ha det. Vi har ätit upp alla pepparkakorna som Elin skickade med hit.