Jenny Starfighter

Fredag morgon. Jag beger mig av till Lomé utan frukost. Brödcykeln har blivit totalt opålitlig. Klockan åtta ska jag träffa Yakobo för att gå på inrikesministeriet ihop. Fredagsnöje. Yakobo, Erics tjänare med kulmage och hjälm möter upp mig på sin moppe utanför parlamentet och så åker vi till ministeriet och knallar rakt in till chefen som är en kvinna. Vi pratar om språk och makar och söner och helstekt gris och födelsedagar och togolesisk mat. Jag har tur och lyckas pricka in rätt svar på de flesta av hennes frågor på Éwé. Till sist gratulerar hon mig till det jag lärt mig och så ringer hon på översättaren och säger att pappren ska vara klara om ett par veckor och så får jag åka.

Jag är fågelfri i Lomé utan barn med värmen som enda sällskap. Blir sittande hos en kille som säljer begagnade böcker. Hans kompis drar iväg på moppe och ska leta efter en bok jag vill ha. Jag köper bröd och ägg och sött thé av en förbipasserande. En kvinna tappar hela dagens ranson med Ingefärsdricka på trottoaren. Trist stämning. Jag handlar teakolja på CCT och får gå till fem olika diskar innan jag får ut den. Sedan åker jag till Ablogame och träffar dansgruppen och Simon. De har festat och dansat på likvaka hela natten och nu sitter de på en gård och bjuder på kokosnötter och palmsprit. Gilbert, Simon och jag tar följe till Agbalepedo. Mina minnen från Agalepedo säger mig att det är jordens varmaste plats och fullt av mygg på nätterna. Vi köper varsin glass i plastpåse och åker kilometer efter kilometer på breda röda vägar. Överallt i Lomé är det vägarbeten. Till slut kommer vi fram till Justinos kontor där han och David väntar. Killarna som vet hur man tass med det Togolesiska samhället. Vi pratar om skog och pengar och plast och jordbruk. Vi pratar om Maries pass och planerar resan till Benin där vi ska besöka ett spännande plastcenter. Sen beger vi oss hemåt via Akodessiwa. Jag och Simon är hungriga och stannar till i dammet vid Cementfabriken och äter bananer och spagetti och friterad njam. Sedan på vägen ser vi en blå gammal bil. Det är en citroen med taklucka. Gammal som gatan. Till salu. Vi bara måste stanna och kolla priset. Han ska ha 800 000. Men allt går att pruta på. Han ska komma och käka pizza i morgon då vi ska ha pizzapromo.


När jag kommer hem är jag sur av en dag i svettens tecken och utan dans. Så det blir joggingtur. Längs havet, upp genom kvarteret, genom den lösa sanden förbi odlingarna och kyrkorna och skolan. Den här veckan har vägarbetarna som bygger den nya bron över lagunen upptäckt vår pizzeria och vi har ökat vår försäljning med flera hundra procent. Det är fredagkväll och vi äter kokosnötsrökt pizza. Den luktar gott och är vansinnigt god. Jag blir proppmätt och somnar gott till Erlend Loes tankar om perspektiv. Perspektiv och innerlighet. Balans mellan allt. För mycket perspektiv kan vara förödande. Man börjar ifrågasätta sin existens. Läser INTE om existentialismen. Somnar.

Lördag. Jag bränner mig på en moppe för första gången det här året. Orutinerat. Jag och Marie köper fisk upp emot Vogan och handlar födelsedagsmiddag på marknaden. Det blir pate. Kvinnorna på marknaden har antingen inte hört talas om att man ser tjockare ut i stormönstrade tyger eller så bryr de sig helt enkelt inte. Brösten slänger och magarna gungar i takt med VM i multi-tasking. Systern till vår ristant har tvillingpojkar på några månader. Den ena har hon på ryggen, den andra ammar hon, samtidigt som hon friterar bananbollar i olja och säljer dem i små påsar med krydda. Diskar upp efter de som ätit och äter själv. Jag sitter och glor och tänker att jag lägger ner målet med magrutor. Det känns som ett helt värdelöst mål. Jag köper en friterad banan till med krydda och tänker att jag är ju snart närmare fyrtio än trettio. Det är inte moget att hålla på med sådant där trams. Väx upp.


Mina barn bor i poolen. Men inte Mawuli i dag. Han har stulit en stor mango och är förpassad från huset i dag. På något sätt måste han ju lära sig att inte stjäla. Jag har just kommit hem och ska gå ner till Marie och vi ska börja förbereda pizzapromo. Elda i pizzaugnen, skära grönsaker och koka kyckling. Putsa bestick och bära ut stolar. Tage har vikt pizzakartonger hela förmiddagen. Har du vägarna förbi så har vi öppet till midnatt och säljer pizza för trettio kronor på Villa Suédoise idag. Woezo!