Att hjälpa till

 

Det är lördag och klockan är snart åtta. Idag är det inte olidligt varmt. 27 grader på morgonen när jag kommer upp. Barnen är på granngården där det har kapats en palm på morgonen och nu är de i färd med att dela den på längden. Tage och Armand samlar gamla blad och boss och omogna nötter och bär in det på vår gård. De jobbar på bra utan att ha fått någon frukost.

Idag äter vi lunch hos en ristant på stan. Till efterätt köper Ture varsin klubba till alla. Som färgar på tungan. Det är roligt i en halvtimme. Algot, Amen och Marie lipar åt varandra och skrattar hejdlöst. Vi har inte bråttom därifrån. När vi kommer hem har vi fått vår första pizzabeställning. Allt är klart och vi fuskar och gräddar den i elugnen men det vet ju ingen. Det går strålande. Nu är vi en riktig pizzeria!

Det är bara jag och Algot och en liten cola på poolkanten. De andra är på fotboll allihop. Han tittar på mig och på colan och runt omkring sig som om han inte tror att det är sant. Vad mysigt vi har det säger han sen, tre gånger. När vi suttit så en stund och pratat om palmerna och hur långa och hur gamla de är blir det tyst och vi ser bortåt vägen där brorsorna snart ska komma gående. Finns det inga mer växter vi kan prata om säger Algot. Och så pratar vi om melonerna i trädgården och om hur liten han var när han var här första gången och om de rosa blommorna vid trappen och papayaskogen vid brunnen och mangoträdet och limeträdet och grapeträdet vi just planterat.

På kvällen kommer en man förbi i baren och säljer stora krabbor från havet till oss. Han köper en bit mandelkaka också. Sedan får vi bjuda Cyril på en bit och korka upp en flaska champagne i baren. Han har fått en dotter. En till. Vi spelar Bruce och Monika Zetterlund och det är skönt gung i baren i kväll. Myra hackar i krabban och biter i klorna och simmar med krabban över bordet. Sen sätter hon fingrarna i öronen och skriker rakt ut. Fan vad jag är bra säger hon. Vissa saker är helt enkelt inte lika roliga längre när man passerat fyraårsgränsen så det gäller att passa på. Myra äter ögonen på fisken, märgen i kycklingbena, tuggar skalet på krabborna och tjatar om att få smaka på hönsfötter och grillad skogsråtta. Vad ska det bli av henne? Pojkarna vill knappt ta i krabban med gaffeln ens.

Sen på kvällen kommer Amen. Han är son till vår fd nattvakt. Han har med sig ett brev från sin mamma. Hon ber om 15000 till hans skolavgift. Vi pratar fram och tillbaks. Det är 225kr. Inte mycket. Men det är svårt och jobbigt ibland att alltid vara rik. Vi kan ju avvara pengarna. Självklart ska vi hjälpa honom att få gå i skolan. Men sen är det Julien som vi köpt en motorcykel till som han betalar av till oss. Det är Juliens bror som behövde en akut operation av en ven i näsan som vi hjälpte till att betala. Det är Komlans begravning. Det är snickarens pappas begravning. Det är lärarens pappas operation. Det är Esta som behövde låna 5000 till mat. Det är fotbollslaget som kan starta om de bara får pengar till bollar. Det är Tonton som behövde låna 150 000 för att tulla en bil över gränsen… Det är så många här som man egentligen inte kan säga nej till att låna ut eller ge pengar till men man kan inte ge till alla. Sen sitter man på terrassen och äter mandelkaka med familjen och dricker vin med dåligt samvete. Inte för att vi inte hjälper de som behöver, för det gör vi,  utan för att vi har det bättre ställt än de flesta här och för att man måste dra gränsen någonstans och säga nej och just då blir det så fel.


Jag snuddar igen vid tanken på vad kul det vore för barnen att få bjuda med sig Bernard och Armand hem till Sverige till sommaren. Svenska ambassaden i Abuja har i alla fall svarat mig att det nu är danska ambassaden i Ghana som vi bör vända oss till angående frågor om Togolesernas visum till Sverige... Så jag kan ju fråga dem hur de ser på att ge visum till två minderåriga pojkar från Togo som vill åka och hälsa på i Sverige.


Kommentarer
Postat av: Pernilla

Vad häftigt att ni har en pizzeria!!Vad kostar en? Kan man beställa hämtpizza? Vi skulle vilja ha en glutenfri o fyra vanliga med krabba på :)

Känner så väl igen pengaproblemet, finns omättbara behov och även om man slutar äta mandelkaka o dricka äppeljuice för 13 kr literna kan man inte hjälpa alla. Och om man börjar hjälpa med skolan så vill snart hela byn ha hjälp...

Bada lite åt oss tack :)

kram från Pernilla o Ida o Moa- som just skriver grattiskort t Ture

ps har det ordnat sig m barnbidragen?

2011-02-06 @ 04:57:41
Postat av: jenny

Skickar pizzorna med express. Den glutenfria är extra god. Just nu får vi barnbidrag men om det går i lås vet vi egentligen inte ännu. Kram till hela familjen äppeljuice från familjen mandelkaka.

2011-02-06 @ 21:45:13
Postat av: Inger

Ju mer jag läser om Myra så inser jag att trots att hon är så otroligt lik sin mormor till utseendet så inombords finns mycket av farmor. Ha det gott allihop.Kram

2011-02-07 @ 21:44:06

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0