Jenny Starfighter

Onsdag
Allt går oss emot. För sent beger vi oss mot Kpalimé. Det spöregnar och alla banker är stängda. Vi åker bakvägen genom lervällingen i Lomé till Akif och äter världens sunkigaste, smaskigaste vegetariska hamburgare med HP-sås, Majo, ägg, lök, pickles, tomater, vitkål och pommes. Inte heller särskilt dyr. Efter det mår vi lite bättre. Tontonvi kommerförbi och redogör för sitt möte med David och den gamla skitlantmätaren. Han har tydligen bara fått ett förskott. Något egentligt jobb har han i alla fall inte gjort. Vi dricker varmt libanesiskt mintthé med mycket socker. Efter regnet vadar vi genom vattenpölarna i Lomés teknikkvarter och letar efter min borttappade telefon. Nål i höstack är ingenting. Jag är vansinnigt godissugen och håller samtidigt utkik efter mintkarameller, kolastänger och gelégrodor. Men vid tullen utfrån Lomé finns som vanligt bara rökta sniglar och vitt bröd.


Torsdag
Algot tappar sin första tand. De ringer från passmyndigheten och säger att de hittat Maries passhandlingar (efter tre års letande). Jag och Tage plockar jordnötter på marken.


  

   

Fredag
Allt är inte glasklart. Men klarare. Underskrivet kontrakt på 11,5ha mark. Stolpar runt hela marken. Betalning och underskrift inför vittnen och filmkamera. Kungens stämpel på kontraktet. En schysst ritning på det hela och TVÅ hektar planterade med teak. Och rätt dyrt har det blivit. Skogsvaktaren heter Mayaba och har fått en cykel och två månaders förskott. Vi firara med att äta på restaurang sista kvällen i Kpalimé, hotell Cristal. Jag mår inte bra. Kan vara restaurangens taskiga service, den stekta potatisen eller något helt annat.


Lördag
Jag spyr, kallsvettas och har ont i kroppen. Vi åker hem till Aného.


Söndag
I sängen. Hela dagen. Frossar och sover. Alla säger att det är Malaria. Jag vill inte åka till sjukhuset. Hellre ligga och frossa här i min säng i rum med AC än bli mäten och vägd och utfrågad och skrattad på sjukhuset och sedan hamna i ett myggigt rum med galonmadrass och ligga där med dropp och svettas. Nä jag trivs bra här där jag kan ha det lugn och skönt och lukta på blommorna och knapra Alvedon ur överlevnadslådan från Ardebys. Jag hallucinerar ju inte ännu i alla fall. Om inte den lilla chokladbruna pojken som var här inne nyss med ett ”kryapådig-kort” och en varm kanelbulle var en hallucination. Bullen var i alla fall god. Om jag sedan inte får någon läkares underskrift på om det är malaria eller inte kan kvitta. Det konstiga är att även läkarna säger att man får malaria av att dricka för mycket öl och det tycker jag inte att jag gjort…


Måndag
I dag svag. Men bättre. Jag äter en halv annanas. Barnen äter fyra skålar ris och bönor var till lunch på 7-11. Tage blåser ballonger och ordnar glasslådan i frysen för att i kväll ska det firas nationaldag. Tete spelar Vita rosor från Athen och Jag vill ha en egen måne i baren. Ture (hör och häpna) bygger själv ett par styltor och lär sig gå på dem. Tvätt och sängvila.