Varmt och skönt

Armand verkar inte helt övertygad. Barnen gör ändå ALLT för att övertyga.  "C'est vrai, il habite ici!" ropar Tage triumferande. Algot visar honom var tomten gör julklapparna, var han slår in dem, transportbanden där de forslas fram och byggnaden där det tillverkas kläder till alla nissarna. Men Armand är tveksam. Han verkar tro att det är en helt vanlig cementfabrik som ligger på infarten till Lomé.
 

Vi har träffat släkten i helgen. Suttit i Erics hus där Tvn ständigt är på och det är lite för lite av allt hela tiden. En tallrik för lite. Lite för lite mat. En för liten säng för sju personer. För lite toapapper. En handuk. Lite för lite luft och ACn som inte är påslagen. Men jag förstår honom. Har man pengar vill alla ha. Ska man klara sig måste man snåla. Vi har träffat Fifi, Tures syster och hennes väldigt trevliga mamma Monique och så farmor som är lite sjuk och Tontonvi som just kommit tillbaks från en trip till Liberia. Vi har bjudit in hela släkten på poolkalas på tisdag med hallontårta och kaffe.



Det är varmt och skönt säger Simon som kommit hit från Luleå i dag. Jovisst är det varmt. Jag tror varje dag att det är den varmaste dagen, nu kan det inte bli varmare. Men det kan det tydligen. Och regnet ska ju inte komma förrän i april. Bäst står man ut genom att inte åka någonstans mellan nio och fem på dagen utan hålla sig nära poolen i bara bikini. Nu blir ju livet rätt meningslöst om man ska sitta i poolen mellan nio och fem varje dag så man skaffar sig ju grapefruktträd att plantera om, pizzaost att köpa, tvätt som ska tvättas och ärenden i Aného som ska uträttas. Man kanske skulle ta och prova att tvätta i poolen...




På kvällen säger Simon att han redan känner sig hemma. Han har varit här i fyra timmar och vi har redan hunnit äta upp chokladen han hade med sig. Och vi får tacka Sandra så mycket för boken om kronprinsessans förlovning som hon skickat med. Det var omtänksamt. Vi har bett om många saker från Sverige när det kommit hit vänner och släkt. Men vi har aldrig bett om Kalles, det har alla haft med sig ändå. Till och med i paketet från Studiefrämjandet var det med. Vad är det med Kalles som gör den så… oumbärlig? Här äter vi chilipeppar blandat med salt ur en medicinburk på äggen. Det är… starkt. Och jag kommer inte sakna det när jag kommer hem.





Tage har skrubbsår. Inget konstigt med det, han är ju överallt. Men nu sitter de inte på knäna eller armbågarna. De sitter på magen och stora blödande skrubbår på insidan av låren. Han lär sig klättra i palmer. När han kommer från den Togolesiska skolan om dagarna måste han bara ut och röra sig för allt vad tygen håller.

I morgon är det måndag igen. Även i Aného. Men i morgon är det tårt- och semmelbak som gäller och en tur till borgmästeriet. Om det inte är för varmt. Och så stortvätt i poolen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0