En liten karusell

Fredag
På morgonen ligger Myra med fötterna uppe på soffkuddarna i vardagsrummet.
-Mamma, jag är ingen människa längre, säger hon allvarligt.
-nähä...
-Jag är en karusell.

Jag skjutsar en karusell till dagis. Sen är det prova-på dag med ös på habiliteringen i Nora, workshop med en massa fritidsbarn i Hällefors, thaimat och kvällskurs. Godnatt.


Lördag
Vi råstädar. Jag och alla barn. Julien står med sin förbannade manliga stolthet och ser ut genom fönstret. Jag ber barnen ta hand om alla flaskor oc burkar som julien och maurice lämnat på bänken. Det är svårt att acceptera en del sidor av andra kulturer när man lever ihop. Jag hade aldrig accepterat samma beteende hos någon svensk. Dricka upp vårt spritförråd, lämna burkar och flaskor på bänken och sedan stå och se på när barnen plockar undan. Men jag vet att julien är uppväxt med detta. Att han har plockat undan efter sin pappa när han var liten. Det är ingen ursäkt. Det är en förklaring.

Maurice lagar mat hela dagen. På kvällen dansar och festar vi med glada människor i järlegården tills fötterna blöder och jag känner mig glad över att bo här på landet.


Söndag
Jag bakar glutenfritt bröd till Nancy. Vi slänger i oss kaffe och macka och sladdar in vid Nora kyrka två minuter efter utsatt tid. Sen blir det drag i kyrkan. Vissa ser saliga ut. Andra dödsförskräckta. Vi dansar fort och spelar hårt på trummorna. Sen lyssnar vi på predikan om gud som är en höna. Det regnar lätt när vi lastar in alla trummor i bilen.

En chokladsockerkaka står på bordet. Jag dricker en öl. Maurice Nancy och Tage leker med lego på övervåningen så att de missar middagen. Julien lagar en trumma. Myra begraver vitsippor och filosoferar:
-Innan man föds då har man inget liv. Se får man ett. Leannes familj har nog haft en bilolycka i sitt liv för hon har inga brorsor alls.


Måndag
Gör om allt jag gjort fel på jobbet. Det tar tid. Matlåda som smakar sand. Hem sent på kvällen. Maurice stupar i säng. Jag steker några champinjoner och ägg. Bara till mig själv. Julien står bredvid och tittar på. Jag sätter mig och äter mina ägg på bänken. Julien hittar ett par gamla pannkakor i kylen som han äter med majonnäs emellan. Du är afrikan säger jag. Verkligen, flinar julien och tar en bit leverpastej.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0