Jenny Starfighter

Grymt effektiv dag. Försover mig en halvtimme och lyckas ändå få brödet gräddat, matsäcken fixad och släpper barnen vid vägen samtidigt som bussen rullar in. Jobbar, handlar, hämtar på dagis, eldar, matar hönsen, förbereder middagen, plockar ur gamla danskläder och sätter på film åt barnen.

Jag lämnar Ture på dansen i Gyttorp och åker raka vägen till systemet. Jag och en noraprofil går klockan tio i sex em tisdagskväll båda raka vägen fram till hyllan med rödvin och plockar två flaskor var, betalar efter varandra och åker iväg i varsin bil. Han känner inte mig och jag inte honom.

Riset har kokat torrt. Jag gräddar naan-bröd med nejlikor i och smörfräser spenat med spiskummin och vitost. I brist på togoöl dricker vi rödvinet till. Vi pratar alla språk och har räknetävlingar på de språk vi kan sämst vid matbordet. Hannes pratar engelska med julien och julien pratar ewe med hannes, Tage översätter allt till franska och vi andra skrattar. Julien och jag blir nostalgiska av vinet och dansar gamla danser från -95 i vardagsrummet med tomteluvor (från jullådorna som fortfarande inte kommit ner i källaren) som rekvisita. Barnen ser film på övervåningen. Vi beklagar oss över dagens togolesiska ungdom som inte kan de togolesiska traditionerna utan bara förlustar sig med djemberytmer från Senegal och guinea och Julien berättar om uttagningarna till nationalbaletten.

Sen visar jag Julien diskmaskinen och att man måste fylla den innan man sätter på den. Julien har diskat för hand i dag. - Hur vet man att det har varit en togoles i köket? All disk står ren kvar i diskhon, saltet står i kylen och majsmjölet är slut.